Jag kände igen stenarna
Och jag kände igen björkarna där vi klättrade som barn
Och jag kände igen dikesrenen
Där vi brukade plocka smultron
Och Ragnar och jag gick över backarna där
Det var sig likt i mångt och mycket
Även om det naturligtvis hade hänt en del där också
En del hus var väl nedrivna
Men huvudsaken så stod de kvar
Även om dem var uppiffade
Det blir sjuttio år i höst
Och jag mindes ett helt liv
Ett helt människoliv
