Släpp Fångarne Loss

Släpp fångarne loss, det är vår!

Var männska i sin själ i grunden vill så väl

Och aldrig jag tror att det går, av sociala skäl

Av sociala skäl

Men, gärna för mig, om jag konstapel vore

Jag öppnade, nyckeln kved på Fridas milda bud

De komme i trav, så vilda ut de fore

Och andades av luften ljum och såge vårens skrud

Släpp fångarne loss, det är vår!

Var männska i sin själ vill väl när grön naturen står

När natten är inne är Frida nu med på mitt resonemang?

Förskräckes vart sinne, en klämtning från kyrktornet klang

Och bort emot söder ser rökpelar'n stiger mot himmelens grund

Det pyr och det glöder och brandkåren bullrar på stund

Släpp fångarne loss, det är vår!

Var männska i sin själ vill väl när grön naturen står

Och rådman är vaken, vid fönstret han skakar för kylande vind

I skenet från staken står dottern så bleknad om kind

En dörr börjar dundra, ur mörkret fram störtar en svartskäggig man

"Ta hit ett par hundra, nu brådskar det, gubbe, minsann!"

Släpp fångarne loss, det är vår!

Var männska i sin själ vill väl när grön naturen står

Med fickorna fulla av pengar han rusar mot dörren och lyss

Han vänder "Min pulla, ro hit med en smällande kyss!"

Men rådmannen ryter så blodet hos boven blir kallt som en is

Och luft honom tryter, "Tag hellre min silverservis!"

Släpp fångarne loss, det är vår!

Var männska i sin själ i grunden vill så väl

Jag tvekar som Frida förstår, av sociala skäl

Av sociala skäl

Dock, gärna för mig om jag konstapel vore

Jag öppnade, nyckeln kved på hennes milda bud

Men stunden därpå jag brått från staden fore

Och mina händer tvådde jag för följderna vid Gud

Släpp fångarne loss, det är vår!

Var männska i sin själ vill väl när grön naturen står