Jag öppnar dörrarna
till min balkong
Vinden smeker ansiktet, mitt nakna bröst
Stadens varma doft
lyfter mig högt upp
ovan det som nu blivit mitt hem
Jag ser min gata,
Jag ser min granne
Jag ser röda blomman
mitt ursprungs vilda blomma
vars rötter endast växer i söderns bördigt vilda mörka jord
Ditt längtar jag ibland
Det är så sant
För längtan är en del av den jag är nu
Men nu är jag här
På min balkong
Med utsikt över staden jag nu kallar min
Los Copihues de mi corazón
Jag öppnar dörrarna
till min balkong
Sträcker ut armarna som vore jag en fågel
Här kan jag se mitt liv
Som började som ett frö
i annan del av vår starka sköra jord
Men likt ett maskrosflyg
hamnade jag har här
Jag är en lilja
mitt hjärta en röd anemon
mina fötter rötter olivträdet det gamla
kan aldrig fällas för det är mitt ursprung
Ditt längtar jag ibland
Det är så sant
För längtan är en del av den jag är nu
Men nu är jag här
På min balkong
Med utsikt över staden jag nu kallar min
Shoshan libi
שושן ליבי
till min balkong
ser ut över landet jag nu är och älskar i
Likt inget annat land
Du är mitt hemma
Från Sapmis blåa vidder
Skånes gula land
Vi rör oss stilla till blåklockans klang
Dansar följsamt genom björk och tall
Gullvivans sång
Mina rötter växer i din mylla
med en ton av melankoli
Men längtan är där än
Det är så sant
För längtan är en del av den jag är nu
Men nu är jag här
på min balkong
med utsikt över landet jag nu kallat mitt
Blåklockans klang
